Läs Inte!
Hur bra folk än försöker inbilla dig att boken är: Det är inte värt tiden.
Vill du läsa en bra bok om någon det är / var synd om? David Pelzer - Pojken som kallades det.
Lämna denna boken på bibliioteket / wettergrens. Rör den inte ens! Jag lånade pocketboken i skolan och har läst tvåhundratrettiosex av tvåhundrasjuttio sidor, så problemet är inte att jag inte kommit igång, utan bara att boken är en pina!
Det enda jag läser om är vad olika mediciner har för effekter, hur vackert en deprimerad tjej tycker att blod är och låtcitat i oändlighet.
Det är möjligt att boken kan vara bra för nån som också är scizofren och behöver veta att det finns fler som är såna, eller för någon som inte har en aning om någonting av det psykiska mörkret som Berny lever i, men boken är deffinitivt ingenting för mig.
Jag har haft mitt mörker. Jag jobbar fortfarande för att komma ur det, och jag har inget behov av att läsa om Berny och hennes huvudmonster.
Missförstå mig rätt, det är klart att det är synd om tjejen som inte får den hjälp hon behöver utan tvingas begå självmordsförsök på självmordsförsök, hon som bollas mellan apati och vuxenliv och som utsätts för oproffesionella vårdare, men detta är inte intressant att läsa.
Kortfattat, vill du veta mer om hur det kan vara på vårdhem, enligt en instängds uppfattning? - Läs.
Vill du slippa läsa en orgie i spyor, blod, knark och sprit? - lämna i hyllan.
Vill du läsa om nån det är synd om och äcklas? - Varsegod
Vill du påverkas djupare, och verkligen hata? - Pojken som kallades det is the shit.
------------------
edit: möjligheten finns faktiskt att jag skulle gilla boken för ett par år sedan, eller om jag kände mig närmre Bernys situation, eller rent utav längre ifrån den, men som det är nu läser jag hellre stephen king, gardell och Roald Dahl
Lämna denna boken på bibliioteket / wettergrens. Rör den inte ens! Jag lånade pocketboken i skolan och har läst tvåhundratrettiosex av tvåhundrasjuttio sidor, så problemet är inte att jag inte kommit igång, utan bara att boken är en pina!
Det enda jag läser om är vad olika mediciner har för effekter, hur vackert en deprimerad tjej tycker att blod är och låtcitat i oändlighet.
Det är möjligt att boken kan vara bra för nån som också är scizofren och behöver veta att det finns fler som är såna, eller för någon som inte har en aning om någonting av det psykiska mörkret som Berny lever i, men boken är deffinitivt ingenting för mig.
Jag har haft mitt mörker. Jag jobbar fortfarande för att komma ur det, och jag har inget behov av att läsa om Berny och hennes huvudmonster.
Missförstå mig rätt, det är klart att det är synd om tjejen som inte får den hjälp hon behöver utan tvingas begå självmordsförsök på självmordsförsök, hon som bollas mellan apati och vuxenliv och som utsätts för oproffesionella vårdare, men detta är inte intressant att läsa.
Kortfattat, vill du veta mer om hur det kan vara på vårdhem, enligt en instängds uppfattning? - Läs.
Vill du slippa läsa en orgie i spyor, blod, knark och sprit? - lämna i hyllan.
Vill du läsa om nån det är synd om och äcklas? - Varsegod
Vill du påverkas djupare, och verkligen hata? - Pojken som kallades det is the shit.
------------------
edit: möjligheten finns faktiskt att jag skulle gilla boken för ett par år sedan, eller om jag kände mig närmre Bernys situation, eller rent utav längre ifrån den, men som det är nu läser jag hellre stephen king, gardell och Roald Dahl