18 juni 2006

Alla Är På Hultsfred... Jesus Också.

Tre tältkyrkor. Så många fick jag det till på Festivalen. Undrar hur seriösa de var.
Skulle egentligen åkt hem för en timme och en kvart sedan typ, men igår mådde jag dåligt och Petra hade jättemassa hemlängtan, så vi bestämde oss för att åka hem istället. Därmed missade vi de band som vi kommit dit för, men jag tycker ändå att det är campingen som är roligast på festival.

I onsdags åkte vi, som ni smartingar redan räknat ut av mitt förra blogginlägg: )
På bussen såg Petra ut som en fotomodell (men det ser ju ni)
Vi började resan med att lyssna på lite Dia Psalma och en del annat i Petras ipod. När vi tröttnade lite på det så hade Petra varit förutseende nog att köpa en korsordstidning, i vilken vi började lösa så smått.

Vid en U2skiva fick vi problem, och frågade killarna som satt bakom oss om hjälp, en av dem kunde faktiskt, och där var kontakt skapad. De blev våra mates för resan.
Vi lekte ett par lekar med dem, och Jessica tog tillfället i akt att flörta litegranna med blonda killen på bilden. Bara för kul sådär : )
Och självklart bara lite diskret. Mer uppenbart och jag hade kunnat bli dissad, och sån't tänker jag inte ta :p


Vi kom dit vid fyra på eftermiddagen ungefär, och fick bärhjälp av söta killar. Stephan (som för övrigt skaffat skägg och såg ut att vara utom denna värld) och Peter hade nämligen kommit ner på tisdagen.

Sen satte vi upp vårat tält lagom till det kom ett litet eftermiddagsregn.
När det passerat och vi hade hälsat på våra grannar så traskade vi bort mot husvagnscampingen, där Stephan och Peter hade sitt hem för veckan, och på vägen dit käkade jag och Petra vårt första mål festivalmat. Pasta med ädelostsås för hennes del, och med vegetarisk sås för min. Senare åt Stephan kall ravioli direkt ur burken och njöt. Han fick inte medhåll av många när han konstaterade att det var vrålgott, men det kanske jag inte behöver säga för att ni ska förstå. Vad tycker ni om Ravioli? Och i synnerhet kall Ravioli? Kommentera gärna ett svar :p

Ja, sen hängde vi väl på Tranåscampet praktiskt taget hela kvällen. Petra somnade i husvagnen, så jag och Stephan gav oss ut på äventyr med två av hans kompisar som kom vid tio, elvatiden. Vi hoppade husvagnslist, hittade en trumpetare, och Stephan spelade Rosa pantern, och vi hamnade på en fest i en husvagn med päls i taket. När vi var jättetrötta och jag var jättekall, bestämde vi att eftersom Petra ändå sov i husvagnen så skulle jag också göra det.
Vi gick hem och mötte en kille jag inte minns vem det var. kan det ha varit killen med Rockytidningen som synes på bilden intill? Han tog av sina byxor och väckte Peter, som hade gått och lagt sig, genom att störa honom med en rumpa i ansiktet. Ja vet inte hur normala såna företeelser är bland Tranåsare, men jag tyckte det var ganska kul.

Sen gick jag och Stephan och la oss. Och fy fan vad kallt det var. Mina tår var som små isklumpar (hade gått i nätstrumpor och converse i kvällsfuktigt gräs, så ni kan ju tänka er själva), så efter en stund av skaknde värdigt en livrädd pudel, så lånade jag ett par strumpor av Stephan (senare lånade jag även ett par byxor, för det var som sagt sååå kallt)
På morgonen hälsade vi solskenet med öl utanför husvagnen, och då var Rockykillen med igen (jag tror iallafall att det var han). Denna gången utkläddtill Spindelmannen, i en dräkt som måste varit avsedd för max åttaåringar.

Vid halv tolvtiden ungefär tror jag, så gick jag och Petra bort till Ica för att möta Viktor, Totto, Jonas och ett par till. Vill säga Kristian och en till?
Och Totto var Dyngrak. Han trillade typ fem gångert på väg till Saharaentrén, sen såg jag inte röken av honom på hela festivalen.
Vi visade Viktor var han skulle bo och Säfflefolket letade upp sina vänner som var på plats. (De bodde på ett berg fullt med pissmyror... Korkade värmlänningar)
Vi hade däremot en döbra tältplats. Nära till mat och kissgömställe, trevliga grannar och skugga över tältet, men ville man kunde man lätt hoppa ett par meter och sitta i solen (detta utnyttjade nog Viktor mer än nån annan, den stekar'n)

Senare den dagen kom Jonas och hälsade på oss ihop med Per (heter han va?), och han (Jonas alltså) var den jag skulle komma att umgås med när Petra och Viktor var på nån konsert jag inte ville se.



Senare var det fotboll va (Torsdag) och Jag, Petra och Viktor satt i ett öltält inne på området och hade det soft. Jag hade inte med mig nån plånbok, så Viktor fick gå och hämta mitt leg, och under tiden åt jag och Petra texmexkäk. Jag med sojafärs typ.
Sedan träffade vi en av Reseledarna från bussen, och två av hans kompisar som jobba Volvo ja. Han hette Christian iallafall. Jag är ganska säker på det, och han konstaterade att trettio centimeter är ganska litet. Knäpp kille. Trevlig, men knäpp.

Efter en stund var Viktor trött och ville hem och vila en stund innan han och Petra skulle se The Sounds, så Petra gick med Christian och hans kompisar på Within Temptation och jag följde med Viktor, som när Petra kom för att hämta honom innan The Sounds, sov stenhårt.

Dagen Därpå mådde jag lite dåligt, så jag la mig för att vila en stund när Viktor och Petra drog till Hultsfred. Då fick jag ett myggbett under ögat. Efter en stund kom Jonas och kastade en flaska på mig. Och så tjötade vi lite, och småningom kom Viktor och Petra tillbaka.
Får se... Det är alltså Fredag i mitt berättande. Då har jag börjat snacka med Pernille.
Hon jag, och Petra var på nån märkesklädsputlet med massa fula kläder, och på Ica och köpte päron och körsbärstomater, sen satt vi i Solen på en äng och åt tomater samt lyssnade på Gula Gubben, som spelade för gänget bredvid oss.
Sedan gick vi tillbaka till Campet. Pernille gick och såg Petter och sen hon kommit tillbaka till campet igen försvann Petra och vikotr igen tror jag, och jag umgicks med Bille (Pernille, that is). Henne gick jag sedan på min enda konsert med. Egentligen var det ju Lou Reed och Dia Psalma som intresserade mig. Tjejerna hon bodde med orkade inte följa med henne på han Barkleysnubben (Tänker inte försöka mig på förnamnet för det uttalas liksom gnnarrlschs, och det kan jag inte stava) så jag gjorde det istället. Sen gick vi tillbaka till vårt camp och efter en stund kom Jonas och Per igen. Pernille kände sig hungrig, så vi satte pojkjarna att hålla ställningarna, och jag introducerade henne för Pastan med Kycklingsås (som är precis som den vegetariska, fast med kycklingbitar i) och den tyckte hon var vrålgod.
Hon tillkännagjorde också att hon ville ha en karl, så när vi kom tillbaka till Jonas och Per bestämde vi oss för att dra upp till Säfflecampet (med alla pissmyror ni vet) och där fick hon tag på den tidigare nämnda Kristian som hon stack iväg på konsert med. Vad som mer hände är deras ensak. Jag vet inte riktigt hur det gick faktiskt. På Säfflecampet satt jag i nån Pierres knä som jag inte känner till, och så kom lite annat folk (Bland annat en Robin som skulle komma ihåg mitt namn med hjälp av ett välkänt big brotherpar)

Nån gång efter att Him måste slutat spela gick jag hem, sen kom Bille och hämtade sin väska hos mig och berättade att hon skulle sova under bar himmel. Så blev det tydligen inte dock.

På lördagen mådde jag riktigt dåligt, och Petra hade jättemassa hemlängtan, så det blev helt enkelt så att vi åkte hem, och därmed missade jag Dia Psalma, men å andra sidan fick vi sitta på svala tåg, och sedan kom jag hem och kunde duscha, käka hemlagad mat, gosa med katten och ligga på sköna sängen.
Och jag fick träffa Linda en stund med. Ah... Hultsfred for life baby, men Göteborg är ändå Göteborg, och jag tror att mitt hjärta alltid stannar här, så det var skönt att komma tillbaka och hitta det igen :p

Idag har jag vrålont i halsen och är lite snuvig, men sån't händer.


Petra. Thanks for a lovely Festival! Jag har haft enormt kul, och du är helt suverän!

PICFEST!









Take Care!

Inga kommentarer: