Stackars hon som har det bra

Jaha. Jag är en jävla brud. Deppig och jävlig dessutom. Och nu är jag svartsjuk också. Gällande en annan en den som jag är så olyckligt kär i. Inte konstigt att man känner sig löjlig och vill tappa ut alla känslor och spola ner dem i toaletten.
Lönt att vara kär till ingen nytta. Lönt att trösta sig med annat folk och ett ögonblick tro att man är lycklig, när man likväl i ensamhet inser att man inte alls är det, eftersom man ändå inte känner så starkt för den personen som för den andra, men ändå blir man svartsjuk för en liten skitgrej. Eller. Varje gång det är nån liten skitgrej. Antar att det är då man vet att man är svag, mesig, beroende, tjejig och tonåring. Bläää. Har drömt en massa otrevligt inatt också. Jag är osäker på mig själv. Som alltid visserligen, men värre.

Detta är tråkigt för dig att läsa, men det är min blogg, och jag behöver få ur mig det, även om det blir oförståeligt och röriigt. Jag skriver ett trevligare inlägg om en stund. Ni kan läsa det istället...